Sextusen vintergransljus mot ensamheten
Hej älskade bloggläsare.
Jag sitter för tillfället i det mörka köket i mitt fina barndomshem. julen har rusat förbi med släkt, vänner, god mat och många skratt. själva dagen D firades hos morfar med släkten på mammas sida, vilket var roligt eftersom det är en gammal tradition som tagits upp i år.
Vi var även ut en sväng till stugan för att övernatta med mammas fästman och hans två söner. där blev det spel (har fortfarande titeln "rappakaljamästaren"), god mat och bad i havet. med sina ynka fyra grader var det tur att bastun fanns nära till hands. det var en härlig upplevelse att i bäcksvart mörker springa förbi en öppen eld och möta havets meterhöga vågor i ett ljudligt skri. det är sådana kvällar man minns!
Lilla julafton firades hos pappa på juldagen. till middag serverades anka med chèvregratinerad potatisgratäng, vilket var en oslagbar hit! alldeles för många paket trängdes som vanligt under granens yviga grenar. egentligen är det själva pysslandet som gör julen så speciell för mig. att stå i köket med ett glas rött i handen och bara inspireras eller att tillsammans med bröderna dansandes vira in årets kungsgran i ljus, kulor och glitter.
julen är kärlek, värme och en liten gnutta stress. med rätta blandningen och de rätta förväntningarna blir det varje år en mysig högtid värd att minnas länge framöver. hoppas ni hade en fin jul! puss och kram från mig!