Allt du vill veta om min graviditet, del IV
Det är ju inte okänt att jag rört på mig mycket denna graviditet. Jag har lyckats täcka en hel del mil och tänkte att det vore lite roligt att skriva ett kort avsnitt om hur det varit att resa som gravid och vad jag haft i åtanke under de olika resorna. Så här kommer det!
Berlin
Vid årsskiftet begav vi oss, som bekant, till Berlin för att fira vår 5-årsdag. Själva resan gick utan problem då flygtiden var kort och transferen enkel. Jag var endast i omkring vecka 14, så själva kroppen hade inte förändrats mycket, bortsett från att jag var lite mer andfådd än vanligt. Vi promenerade mycket mycket - säkert flera mil vissa dagar, vilket gjorde att jag såklart var mer utslagen än normalt. För att klara det på bästa vis såg vi till att vila, ta många pauser och fika mycket för att hålla humöret och blodsockret uppe. Jag hade ju som tur var precis blivit av med illamåendet! Yay! Det var en riktigt härlig resa i en stad som vi båda gärna skulle återvända till (gärna vid ett varmare tillfälle!).
Fjällen
I omkring vecka 22 åkte vi med Fredriks familj till Hamrafjället för att åka skidor. Det var jätteroligt, då jag insåg att jag ju inte åkt skidor på flera år! Magen hade i denna vecka växt så pass mycket att jag var tvungen att införskaffa mig ett par nya täckbyxor! Smårund och lite smått osmidig klarade jag mig trots allt bra i pisterna. Jag var lite fegare än vanligt (jag är vanligtvis väldigt feg) och tog det rätt lugnt för att inte riskera att ramla eller bli påkörd. Jag var inte i backen hela dagarna alla dagar, utan tog det i egen takt och var faktiskt väldigt nöjd över att kunna åka skidor trots att mer än hälften av graviditeten passerat. Tror till och med bebisen tyckte det var rogivande att swisha ner för backarna!
USA
Den största och framförallt mest krävande resan under graviditeten var självklart USA-resan. Den var bestämd långt i förväg och som tur var fick jag precis åka utan att behöva något läkarintyg - som man för de flesta flygbolag behöver efter vecka 27.
Under själva flygresan, som varade cirka 10 timmar vankade jag mycket fram och tillbaka i gången. Familjen satt utspridd på lite olika ställen, vilket var skönt för man kunde promenera emellan och socialisera. Dessutom var stödstrumporna en gudagåva, då fötterna klarade sig helt från att bli svullna trots att jag satt ner så länge. Hemresan var däremot inte lika smooth, då det var enormt turbulent och jag mådde konstant illa i 11 timmar. Inte kul!
I USA var det en del saker som jag var extra uppmärksam på. Framförallt att undvika dricksvattnet till varje pris. De blandar gärna ut drickor och juicer med kranvatten men jag lärde mig detektera det genom klorsmaken ganska tidigt. Hade även tagit med mig probiotiska tabletter, som funkade bra! Dessutom såg jag även till att få all mat ordentligt stekt och åt endast på resturanger som såg lovande ut eller som fått bra recensioner. (Mina bröder himlade mååånga gånger med ögonen åt hur kräsen och jobbig jag var...)
Över lag var resan inte direkt jobbigare än vad den varit ifall jag inte var gravid. En del småsaker, så som att smörja in sig ordentligt med solkräm för att undvika fula pigmentförändringar, att alltid ha bäckenbälte när vi skulle promenera långt samt att byta mellan en rad olika fotvänliga skor var saker som jag tänkte lite extra på. Fredrik var bra och stöttade mig till 100% när humöret gick upp och ner - som det bara kan göra när jag är kring min familj. Han ska ha en guldmedalj!
Det fina resesällskapet på Coronado Island (-maamie bakom kameran)
Resa med bil
Inte bara i USA (där vi täckte mer än 200 mil) har jag åkt bil. Vi har varit en del svängar upp till Sundsvall och Övik under graviditeten. Den senaste så pass nyligen som i vecka 38. Jag har dessutom kört mycket själv, till och från skolan varje dag osv. Det har varit jättebra att ha bil eftersom jag vissa dagar haft jobbig ischias och inte kunnat gå långa sträckor. (Cykla var inte ett alternativ efter vecka 25 eftersom magen tar i låren och det dessutom kan vara rätt farlig trafik här i Uppsala).
Vi införskaffade tidigt ett gravidbälte, som varit perfekt när vi åkt längre sträckor. Det gör att bältet ligger under magen och man slipper sitta och hålla det på plats, eftersom bältet annars åker upp hela tiden. Vi har inte behövt ta fler kisspauser än vanligt, då jag varit ganska lugn på den fronten. Däremot har jag sett till att alltid kunna sträcka ut benen fullt för att kunna ändra position på höfterna. Det blir ju som ni förstår, lite extra belastning där när man sitter länge. Har tyckt att det varit riktigt roligt och skönt att åka bil så pass mycket som vi gjort!
Slutligen
Kanske kunde jag ha misstänkt att det inte skulle bli ett så kort inlägg trots allt... Nåväl. Jag tycker det var lite roligt att skriva om i alla fall, eftersom jag nog innan hade tänkt att det inte skulle bli så mycket resande under graviditeten. Det har ju visat sig att det går utmärkt, i alla fall för mig (denna gång) och jag skulle mer än gärna göra om alltihopa! Med bebis blir det nog en helt annan grej - men jag är öppen för utmaningen!
Puss och kram ♥